Tonnageskatt innebär att rederiers inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte utifrån de faktiska inkomsterna. Tonnaget bedöms vara ett mått på fartygets lastkapacitet och därmed också dess intjäningsförmåga. Med ett tonnageskattesystem är skatten oberoende av företagets resultat varje år och företag behöver inte sälja och köpa fartyg utifrån skattemässiga överväganden.
Sverige är idag det enda sjöfartslandet inom EU som saknar system för tonnageskatt och detta har satt tydliga spår. Den svenska handelsflottan har minskat och omfattade endast lite mer än 100 fartyg vid årsskiftet 2014/2015. Det är en minskning på över 60 procent de senaste 15 åren.
Tidigare har EU-kommissionen ifrågasatt regeringens bedömning om skatten går att förena med EU-reglerna, vilket i praktiken är ett statligt stöd till sjöfarten. EU-kommissionen har nu godkänt det svenska systemet för tonnageskatt och detta är mycket glädjande för Sverige och svensk ekonomi. Detta är ett sätt att stärka den svenska handelsflottans konkurrenskraft, men även ett sätt att öka andelen svenskflaggade fartyg. Uppskattningsvis kan 18 000 nya jobb skapas de kommande åren inom sjöfarten. Sjöfartens bidrag till BNP kan öka från dagens 18 miljarder till över 30 miljarder och ungefär 300 fartyg kan komma att registrera sig i Sverige och gå under svensk flagg.
